Historik

Sammanfattning:

Elmarknaden är avreglerad i Sverige sedan 1992.
Det har medfört pressade priser för själva elen, under fullständig konkurrens, men också skenande elnätspriser, eftersom elnäten är monopol helt utan konkurrens och prispress.
För att i någon mån motverka det skapade politikerna Energimarknadsinspektionen (EI), som skulle se efter att elnätspriserna INTE skenade, något de misslyckats med.

Tariffavgiftssystemet eller ”systemet för effektavgifter”, är det senaste i raden av möjligheter för elnätsföretagen att ta extra betalt av konsumenterna.

EI har helt släppt priskontrollen över det nu aktuella Tariffsystemet och överlåtit till nätägarna att helt själva utforma hur det ska tillämpas.

Tariffupproret är tänkt att skapa opinion mot höga nätavgifter, oavsett hur de paketeras eller vad de kallas. Att kräva att EI och politikerna återtar initiativet och se till att monopolisterna sköter sig bättre.

Detaljer:

Sverige hade länge en hårt reglerad elmarknad.

Kommunerna bestämde priset på den el som levererades i de kommunalt ägda lokala elnäten. De betalade sedan till elproducenterna och Svenska Kraftnät som ägde de statliga stamnäten.

1992 avreglerades så HELA elmarknaden. El-producenterna kunde plötsligt ta vad de ville för elen, liksom elnätägarna. De flesta elnätägare var fortfarande kommuner.

Statens Energimyndighet (STEM) var då ansvarig myndighet, som på politikernas uppdrag skulle se till att det hela sköttes rimligt.

Elproducentpriserna behövde de inte oroa sig för, producenterna var ju i perfekt konkurrens med varandra. Det var alltid den dyrast efterfrågade elen som satte priset, för ALL producerad el. Var priset för högt köptes den ju inte! Var det för billigt efterfrågades ju mer än vad som kunde levereras. Konkurrens när den är som bäst!

Men…elnäten fanns ju bara ETT och ingen konkurrens alls. ”STEM” fick således i ”samråd” med nätägarna bestämma priserna för den lokala leveransen ut till kund. Det fungerade först bra, eftersom det huvudsakligen var kommunala nätägare.

Men sedan kom kommunerna på, att de kunde sälja näten till privata aktörer och på så sätt få in så mycket pengar att de slapp vara sparsamma med de kommunala medlen,

De privata monopolisterna ville naturligtvis utnyttja sin monopolställning och chockhöja nät priserna. STEM höll emot.

2008 skapades Energimarknadsinspektionen (EI) genom att brytas ut från Energimyndigheten, med den tydliga uppgiften att övervaka energimarknaden, dess villkor och prissättning.

Det slutade med ett beslut från EI som överklagades – och eftersom lagen var så illa skriven – vann nätägarna. Det insåg EI, som istället för att kräva att lagen skrevs om allt mer såg frågorna ur nätägarnas synvinkel. Det fullständigt horribla beslutet att nätägarnas beräknade kostnader för näten skulle beräknas på NYANSKAFFNINGSVÄRDET av elnäten istf vad de verkligen kostade att bygga i vissa fall för 100 år sedan. Dessutom skulle räntekostnaden för de lån nätägarna tog för att köpa näten av kommunerna räknas in och vältras över på konsumenterna.

Fortum som var en av de som köpt upp flest kommunala nät, trodde att politikerna skulle sätta stopp för prishöjarfesten och kom på att att sälja alltihop till det nystartade Ellevio, för ett pris som var enormt mycket högre än det bokförda värdet för elnäten.

Värdet sattes istället av Ellevios förväntan på att kunna fortsätta höja nätpriserna. Ellevio betalade delvis med eget kapital, men mest med lånade pengar. Dessa lån garanterar nu att staten inte kan sänka nätpriserna, eftersom lånekostnaden är så hög… Fortums chefer fick återigen ENORMA bonusar och ägarna ENORMA vinstutdelningar.

Nu gällde det att gilla läget för EI. Så istället för att ändra lagen, så kablade man ut budskapet att: nätägarna behövde höja nätpriserna för att bygga ut och säkra näten! Något vi konsumenter svalde till att börja med. men merparten av höjningarna blev i stället vinstutdelning till ägarna och ENORMA bonusar till cheferna.

Man kunde tro att EI, åtminstone skulle försöka bromsa YTTERLIGARE höjningar, även om man inte kunde backa redan gjorda? Men icke… istället kom man med idén att värderingen av de redan byggda näten skulle göras från priset om de byggdes idag NYANSKAFFNINGSVÄRDET !

Gamla nät fick nu värden, som kanske var 100 ggr högre, än vad de kostat att bygga! Detta höga värde användes sedan som argument för ytterligare prishöjningar, de var ju så dyrbara!

Räckte det med detta? Icke! Det senaste utspelet från EI är tarifferna. Ett iofs begåvat förslag att minska utbyggnadsbehovet av elnäten (så att mindre av de allt högre nätavgifterna skulle behövas tas till dyra nätutbyggnader och mer kunna levereras som vinster till ägarna, sett ur nätägarnas perspektiv) genom att locka konsumenterna att lägga om en del elförbrukning, till tider när näten inte belastades lika hårt. Varmvattenberedning till hushållets tank, diskmaskin, tvättmaskin och laddning av elbilen, skulle ju kunna ske på natten istf när det är bekvämast. Med dagens internetprylstyrda hem, vore det rätt enkelt, för de flesta.

Men…nu visar EI återigen sin naivitet, genom att lämna HUR detta skulle genomföras HELT till nätägarna i sina monopol

Nuläget:

Ellevio som visat sin girighet tidigare, ledde loppet mot konsumenterna bland de riktigt stora nätägarna, genom att lägga en NY nätkostnad på konsumenterna! Tarifferna. De började från 1 jan 2025. Ellevio ses nog som en testballong av övriga nätägare. Man vill se om konsumenterna sväljer även detta, eller om det blir uppror!

Så nu betalar Ellevios villakonsumenter anslutningsavgift (vid nybyggen) på 64.900:- Max 200 meter till närmaste anslutningspunkt, till 915.375:- 1200 till 1800 meter , fast nätavgift 365:-/mån 16A, rörlig nätavgift 6.25 öre/kWh, samt Tariff med 8125 öre/kW toppbelastning av nätet under de tre högsta timbelastningarna under en kalendermånad.

Enligt EI har någon nätägare beslutat sig för att använda den enskilda timme under hela året, som har högst bealstning, som grund för varje månads debitering, att inte låta något sparprogram stå i vägen för att höja nätkostnaden. Vilken nätägare DET rör sig om har jag inte kunnat få uppgifter om från EI ännu. Kanske någon läsare kan upplysa om detta?

EI har inte, men BORDE ha reglerat prishöjningsfesten, med att Tariffen skulle ha varit ett nollsummespel. Debitering för konsumtion under högbelastning, skulle ha balanserats med exakt lika stora krediteringar av nätkostnaden för lågbelastning.

Istället debiterar Ellevio och troligen också andra nätägare, ÄVEN konsumtion under lågbelastning, visserligen med 50% rabatt på hur man räknar toppbelastningen. I rättvisans namn ska nog nämnas, att Ellevio i någon mån har kompenserat de tänkta tariffavgifterna med en säkning (men INTE borttag) av den rörliga nätavgiften. För de allra flesta innebär det emellertid en höjning av den totala avgiften till Ellevio. Ibland en KRAFTIG höjning!

Det här ger tyvärr ur nätägarnas (särskilt Ellevios eftersom de är först ut) synvinkel, en del möjligheter för konsumenten att slippa extra debiteringar, genom att flytta effektkonsumtion från dagtid till nattid. Något som var idén bakom Tariffsystemet, men kanske inte förhoppningen från nätägarna?

Framtiden:

Men det har man tänkt att motverka genom att man lyckats få EI att godta att timmes prissättningen från 12:e juni 2025, ersätts med 15 minuters prissättning. Det kommer i stort sett omöjliggöra för konsumenten, att undvika att 3 st 15 minuters toppar under en månad INTE blir extrema. Något nätägarna med Ellevio i spetsen är väldigt medvetna om. Kommer konsumenterna att svälja även detta?

Föreslagna åtgärder:

Således blir det närliggande viktigaste vi som konsumenter har att göra: att bilda opinion MOT att 15 minuters mätning får ligga till grund för Eltarifferna efter 12 juni. Att två timmars mätning borde användas i stället för att släta ut tillfälliga misstag med att man behövde suga upp något med dammsugaren, samtidigt som någon tog en dusch och lagade middag, som annars i värsta fall skulle ge Effekttariffdebiteringar på tusentals kronor per månad!

Därefter ligger i tiden att EI och politikerna ser till att Tariffavgifterna blir det nollsummespel, som det borde vara. Inte ett sätt att öka intäkterna, utan bara ett incitament att flytta konsumenternas energiförbrukning från höglasttider till låglasttider.